Som en fisk i öknen

Hemtenta pågår, dock är min förmåga att föra en diskussion med ett papper inte den bästa och när fyra personer tillsammans inte kan tyda vad frågan syftar till så är det dags att ge upp för dagen.

Min förut så trogna träningsadept har övergett mig på heltid, hon vill aldrig träna med mig längre vilket gör att min träning reducerats kraftigt senaste tiden. Detta måste det bli ändring på eftersom att om en vecka är det dags för...bal. BAL!! Tjoho, in med magen och på med klänningen men först en veckas diet och hårdträning, eller hur va det?

Igår var det lasergame på schemat, grymt kul och utklassning i första omgången. Andra omgången fungerade inte mitt vapen överhuvudtaget så med blandad frustration på grund av tenta och annat smått å gott gjorde att jag stod i valet å kvalet att antingen börja stortjuta eller bli asförbannad.

I veckan är det också dags för brorsan rättegång, verkar det inte som jag kommer kunna åka upp till Stockholm för att vara med men jag fyller väl egentligen inte någon funktion där ändå. 1,5 år, tiden går galet snabbt.

Vad jag trodde skulle bli en ganska långsam helg blev inte det utan tiden rullade på ganska bra. Baklänges gick jättebra och lördagen tillbringades i bibblan med lite VK-folk som ansåg att vi pluggade. Effektiviteten på plugget kan väl ifrågasättas men böckerna va ju iaf uppslagna...

På kvällen blev det bio och dagens "Aha!" uppkom när jag insåg att det va en svensk film vi skulle se, bra där.  Hemmakväll-killen påpekade att jag köpte upp hela veckopengen på godis, så frågan är; Ser jag ut att va nån som får veckopeng eller tyckte han att det va dags att hinta mig om att inte köpa så mycket(aka "du är tjock")...?

Idag har vi storstädat Sivans och jag lyckades till Jons stora glädje missa att ställa om klockan och va där en timme för tidigt. När tiden sen va ifatt blev det garderobsstädning för att sedan avancera till toaletterna och avloppsrensning. Jag och en nisse till satt med nån sorts skräckblandad förtjusning och rotade fram både det ena och det andra ur avloppet, mycket trevligt.

Tog en liten paus i skrivande där, lyckades få kramp i baklåret. Nästan borta nu...

Det uttråkiga PMet är klart och inskickat. Segaste arbetet någonsin med ett resultat därefter. Nu återstår en hemtenta ett par dagar i nästa vecka och sen är kursen slut, yeahj! Sitter med böckerna framför mig och försöker hitta motivationen till att börja läsa vilket går sådär...

Imorgon är det VKs Baklängessmiddag men hoppar deltagandet och leker servitris istället. Sen storstädning av Sivans på söndag och lördagen...ja det får väl bli en heldag med plugg, träning och matning av katter. Låter som en underbar helg:)

Eftersom jag är snäll mot alla(läs Filippa) så ska jag börja skriva igen. Då kan vi kommunicera via våra bloggar och behöver inte prata alls när vi träffas, vilket förmodligen kommer göra att vi springer fortare och tränar hårdare. Så allt blir ju bara bättre!

Filippa är min träningsadept sedan några månader tillbaka och hon trivs alldeles förträffligt med det. Ibland mumlar hon dock något om att jag är grym(det är sant, jag är grymt grym!) och sen nått om att jag måste haft en ond opedagogisk uppväxt i en hundkoja med handbollar men jag förstår aldrigt riktigt vad hon snackar om så jag har slutat lyssna.

För tillfället är vi dock inne i en träningssvacka, Filippa är sjuk och jag får väl skylla på min kropp. Låt mig klaga: min fot är kvaddad och får va lindad 24/7, min rygg å mitt ena knä muppar sig, stukat två fingrar och sträckte baksidan av låret i morse. Och så har jag lite ont i hjärtat och i magen, men det är ju faktiskt inte träningens fel... Så jättesynd om mig. Men det går bra att träna ändå, så Filippa:

Sluta va sjuk så vi kan ut å springa!