Som en fisk i öknen

Nu finns det ingen återvändo, nu har jag anmält mig till gbg-varvet den 17 maj. Undrar hur fan det kommer att gå? Grejen är väl den att om jag bara håller igång med min träning och faktiskt följder "halvmaraton"-schemat jag har någolunda bra tar jag mig ju runt. Haken är ju att jag helst inte ska komma alltför långt efter kusinen, för då blir det ju pinsamt. Är ju familjens ära som står på spel!
Började träna igen i tisdags efter feber och förkylningar och allt var det var. Känns lite smått omotiverat men har ju ett par pass att ta igen nu så att säga, usch usch.

Min så kallade viktnedgång undrar jag hur det går med eftersom  jag inte har någon våg. Min matdagbok är upptejpad på dörren så har de senaste 3,5 veckorna skrivit upp allt, ALLT, jag ätit och det känns inte som det är så mycket. Ätit lite chips en lördag plus att vi har festat två kvällar men det är också allt extra. Ser jag inget resultat på vågen när jag kommer hem om två veckor kan allt vad 'nyttighetsätande' dra åt skogen. Då skiter jag i det/påbörjar en salladsdiet utan dess like...troligt? Neee...

Lyckats köpa all min kurslitteratur för halva priset, det är underbart. Har för tillfället 3 böcker i psykologi att plöjja igenom, säg 1300sidor, minst...hurra!